Vad är sambandet mellan gula glasögon, blått ljus, ögat och tallkottkörteln? Det handlar om melatoninets funktion, både för ögat, synen och inte minst för resten av kroppen.
En som förskriver och säljer glasögon måste veta detta.
Det är säkert bevisat att ett gult filter har någon form av effekt för en normal människa som på dagtid sitter framför en datorskärm
Lyssna gärna på denna podcast. https://www.npr.org/2021/02/21/969886124/do-blue-light-blocking-glasses-really-work?t=1642168288107.
Det är inte länge sedan det ryktades att det blå ljuset var farligt och att en normal människa var tvungen att skydda sig från det. Detta gällde särskilt för dem som sitter framför en datorskärm.
Detta har alltid varit fel och är fortfarande det. Det blå ljuset från en datorskärm är minimalt jämfört med ljuset som är ute i naturen.
I en granskningsstudie av Lawrenson från 2017 dras slutsatsen att det inte finns några bevis av god kvalitet som stöder användningen av gula filter för den allmänna befolkningen för att blockera det blå ljuset. Varken för att förbättra visuell prestanda eller sömnkvalitet, lindra ögontrötthet eller för att bevara god makulär hälsa.
Men om blåljusfiltret ska ha någon effekt alls, ska det vara för en person som sitter framför en datorskärm sent på natten men samtidigtvill upprätthålla god sömnkvalitet.
Om ett sådant filter ska ordineras för användning framför en datorskärm är det därför en fråga om timing! Således är syftet inte att förhindra frisättningen av melatonin.
Tidigare har gula filterglas använts för att öka kontrastseendet.
Frisättningen av melatonin hindras naturligt under den ljusa perioden på dagen och börjar släppas 2 – 3 timmar före sänggåendet. Det ligger som högst när du har stängt ögonen och det blir helt mörkt. Det blå ljuset förhindrar troligtvis mer av frisättningen av melatonin än ljus i det röda spektrumet.
Melatonin är mörkrets hormon, ett neurohormon.
Ett komplext icke-bildsystem, en del av ganglioncellsystemet, är en viktig del av informationen som styr dygnsrytmen (ipRGC). Detta system har en maximal känslighet i synfältet på 460-480nm och tros även inverka på synfunktion, humör, inlärning och kroppstemperatur.
Under tillstånd som depression är målet att öka mängden gott ljus under dagtid och att förhindra blått ljus på kvällen. Ett sätt är att undanhålla eventuellt dagmelatonin och att öka nattens melatonin. Man önskar även att öka sömnkvaliteten och minska depressiva symtom. På kvällen är mycket melatonin bra, så gult glas på kvällen är en möjlighet.
Melatoninstörningar har varit inblandade som en del i utvecklingen av insulinresistens, DM2, immunsvar, cancer och blodtryckstörningar. Melatoninsuppression kan därför påverka mer än sömnrytmen.
Melatonin bildas i hjärnan (corpus pineale) och i ögat. Produktionen startar några veckor efter födseln, den är som högst från 3 – 5 års ålder till vuxen ålder. Senare minskar produktionen gradvis med åldrandet. Det syntetiserar mest i corpus pineal, men också i ögat. Det verkar direkt på okulära strukturer för att stimulera ett antal fall som förekommer i en dygnsrytm av fysiologiska processer i ögat.
Melatonin produceras i ögat av de visuella receptorerna och epitelcellerna i ciliarkroppen. I ögat är dygnsrytmer involverade i flera processer, inklusive dagliga variationer i intraokulärt tryck, choroidal tjocklek, fotoreceptorernas känslighet, torra ögon och förnyelse av celler. Melatoninreceptorer har dokumenterats i ögonvävnaderna, inklusive hornhinnan, ciliarkroppen, linsen, näthinnan, choroidea och sclera.
I det inre lagret av näthinnan moduleras dopamin med melatonin. Dopamin modulerar ljusanpassning och ljuskänslighet över dygnet. Melatonin frigörs i mörker, medan dopamin frigörs av ljusstimuli. Skador på gangliecellagret i näthinnan pga glaukom kan vara relaterade till sömnproblem hos patienter med denna sjukdom.
Melatonin kan ha en fagocytoseffekt i RPE-skiktet genom att städa bort avfallsprodukter som uppstår dagligen efter att det ljusnat och för tappar och stavar när det är mörkt. Melatonin skyddar dessutom RPE-skiktet från oxidativ stress, vilket kan ge en skyddande effekt mot AMD.
Eftersom IOT är lägst när mängden melatonin är högst, finns det åtminstone en omvänd korrelation. Droppas melatonin direkt i ögat minskar det intraokulära trycket. Hornhinnan har melatoninreceptorer och melatonin är en beståndsdel i tårar.
På 1990-talet fanns det uppfattningar som tydligt pekade på att det var viktigt att skydda ögat från det blå ljuset, som kunde påverka utvecklingen av AMD. Ett gult filter ingick i vissa IOL. Det dokumenterades så småningom att efter ett års användning fick dessa människor sin sömnrytm störd och de fick inte skydd mot att utveckla AMD. Gula filter används följdaktligen inte längre i det här sammanhanget.
Sammanfattningsvis verkar det inte finnas någon trovärdighet i att rekommendera ett gult filter som varken filtrerar en del eller allt blått ljus under dagtid. Många avråder direkt från att rekommendera sådana filter under dagtid.
Å andra sidan finns det de som förordar sådana filter på kvällen för att stimulera syntetiseringen av melatonin och förbättra sömnen.
