Användandet av sklerala linser ökar avsevärt och det ställer också krav på oss optiker om att vi kan hantera, tillpassa men framförallt kontrollera en skleral lins. Det kräver tid, engagemang och rutin för att känna sig säker på detta. Dessutom skulle din arbetsgivare tjäna både höjd status för mottagningen och i framtiden pengar på att du som optiker kan hantera och i framtiden tillpassa dessa linser.
En skleral lins är fantastisk. Den löser otroligt många besvärliga ögon. Den är bekväm, prisvärd och den är dessutom bra för en god ögonhälsa. Det finns många fördelar men det kommer till viss del på bekostnad av, i regel, något längre stolstid och ett annorlunda sätt för hantering. Kommer man över dessa trösklar så har du allt som oftast en mycket nöjd patient.
Låt oss börja från grunden. Det finns corneala linser, cornea-sklerala linser, minisklerala linser och sklerala linser. En corneal lins vilar på cornea. En corneo-skleral lins vilar på både cornea och sklera (conjunktiva). En miniskleral och skleral lins vilar/landar på sklera (conjunktiva). De flesta känner till corneala linser som t.ex. A-design från Multilens. Ett exempel på corneo-skleral är Rose K2 XL. Ett bra ett exempel på minisklerala linser är Onefit eller Senso Mini.
Nu till sklerala linser. Som vi ser ovan så vilar alltså i regel sklerala linser på conjunktiva. Det betyder att den välver hela cornea (och limbus) utan vidröring. Det kan hända att du får in en patient med ”touch” och det ska vi mer eller mindre aldrig acceptera. Patienten kommer därmed någon gång få problem. Linsen som har satts in har fyllts upp med okonserverad och obuffrad saltlösning (engångspipett!) som följer med in och stannar mellan linsen och cornea. Denna del kallar vi för tårvätske-lins. Den skapar en hel del av styrkan och jämnar ut ojämnheter tex. vid keratoconus.
När en kund och patient kommer in med en skleral lins för kontroll är den viktigaste frågan hur länge linsen har suttit på sedan denne satte in linsen. 20 minuter eller 5 timmar? Det spelar en dramatisk roll för hur du ska värdera linsen. Bäst är att patienten haft linsen på i minst 4 timmar – då vet du som optiker att linsen har landat helt och ”satt sig”.
Utöver tiden som linsen suttit på ögat är bra anamnetiska frågor: Hur känns den? Är det något som inte känns bra eller fungerar helt bra? Hur känns ögat när du tagit ut linsen? – Svaren på dessa frågor kommer göra att du vet vad du ska börja jobba med. Oavsett så kommer vi idag inte gå genom problematiska ögon, utan mer generellt över hur en skleral lins bör sitta.
Nu ska vi inte utgå från att patienter har problem, de flesta är trotsallt mycket nöjda. Den viktigaste informationen är som tidigare sagt tiden på ögat. Detta eftersom linsen helt enkelt ”har landat”.
Innan jag lägger ett bländande ljus från mikroskåpet är min start visuskontroll monokulärt och binokläurt samt över/rest-refraktion och ny visus monokulärt och binokulärt. Har du en patient med keratoconus så är rådet att inte växla med 0,25 steg. Börja med 1,0D och avsluta med 0,50D.
Därefter kan du börja blända patienten. Kontrollera patientens clearence centralt. Clearence är det avstånd som uppstår mellan linsen och cornea centralt. Detta gör du enklast med optisk sektion. Det går alldeles utmärkt att göra utan att fylla linsen med fluorescein, då patienten ska ha haft i linsen i 4 timmar och du inte vill ta ut och återfylla den. Detta avstånd bör i regel ligga över 100 mikron och mindre än 200. Hur vet jag hur tjockt 100 mikron är utan en främre OCT? Jämför med linsens tjocklek! Onefits linser är runt 230-240 mikron tjocka och du kan jämföra tårvätskelinselinsen/clearence med linsens tjocklek. Det gör att du får en uppfattning. Det ska alltså i detta fall vara runt hälften av linsens tjocklek.
Andra linser har annan tjocklek. Ta reda på hos denne leverantör hur tjock linsen är. Ibland hittar du det på förpackningen där oftast står angivet som CT.
Därefter letar du dig, med optisk sektion, utåt i mitteriferi och limbus, för att se att linsen fortfarande välver över cornea och inte touchar. Den svåraste värderingen är limbus, eftersom här avtar tårvätskelinsen dramatiskt. Oftast brukar jag själv inte kunna se hur mycket tårvätskelins det finns i limbus utan fluorescein utan här gäller det att värdera hur mjukt linsen landar. Vi vill inte ha en för skarp inflygning utan en jämn och fin landning till conjunktiva, strax utanför limbus. Gå med den optiska sektionen fram och tillbaka för att få en uppfattning om hur den landar. Tar du senare ut linsen kan du också färga in cornea för att se så det inte tar färg i detta område.
Det sista momenten i värdering om hur linsen landar är kanten. Kanten är mycket viktig för att få en god komfort och minskade problem över tid. En kant som står ut något kan accepteras men risken att patienten får in luft under linsen över tid finns. Det gäller att ha en kant som ligger parallellt med conjunktiva. Värderar du detta med OCT kommer linsen sjunka ner något i conjunktiva och ska accepteras. Vid värdering med biomikroskåp gör du även detta med optisk sektion. Gå med spalten från höger till vänster för att värdera om den ligger jämnt. Det är viktigt att värdera i samtliga kvadranter; 12, 3, 6 och 9. Skulle två motsvarande kvadranter stå ut något kan man med hjälp av torisk periferi ändra detta. Skulle kanten stå ut i en kvadrant kan du också specifikt ändra detta. Gäller det hela kanten kan du ändra kanten hela vägen om.
Det kanske låter mycket att gå genom. Men när du har gjort detta några gånger så märker du att får ett flöde och en erfarenhet av att göra detta till en vana. Det finns faktiskt fler justeringar du kan göra på linserna – du har oändliga möjligheter att ändra passformen. Ta hjälp av leverantörernas expertgrupper/support så kommer du få hjälp!
Slutligen vill jag slå ett slag för vidareutbildning inom området. Flera leverantörer erbjuder kurser fysiskt och online för att bli en bra tillpassare. LYCKA TILL!
/ Med vänliga hälsningar Gustav Brinkby
Främre OCT av en miniskleral kontaktlins där du kan mäta exakt central clearence!